Tre centrala lärdomar från migrationskrisen 2015 för skolan

Det finns väldigt mycket som vi kan lära av den migrationskris som vi hade 2015 där det kom ca 10 000 flyktingar om dagen när det var som mest. Sedan valde man att införa gränskontroller från statens sida, något som i sig förtjänar ett eget inlägg här på Omvärldsbevakaren. Nåväl, vad kan vi i skolan lära av den snabba utvecklingen 2015? Det första jag tror man behöver fundera över är att detta inte är en tillfällig kris, utan migrationsområdet blev 2015 det första området utanför IT-området där man kunde se tendenser till hur snabbt faktorerna komplexitet, osäkerhet, oförutsägbarhet och förändringshastighet ökar idag i samhället.

Detta är i sig en viktig lärdom då det innebär att vi måste fundera över hur vi ska bygga en skola som kan hantera en exponentiellt ökande förändringshastighet, osäkerhet, komplexitet och oförutsägbarhet i samhället där skolan verkar. Det andra jag tror vi behöver fundera över är vilka krav detta ställer på skolan när det kommer till värdegrunden som i mitt tycke blev ännu viktigare när vi arbetar med elever som ofta kommer från förhållanden som vi har svårt att sätta oss in i, till exempel från krigets Syrien.

Det tredje jag tror vi behöver fundera över är vad snabba förändringar av den karaktären som vi hade 2015 innebär för skolans sätt att planera. Vi kan kanske inte längre planera för en hel termin eller ett helt läsår när vi inte vet vilka elever vi har nästa vecka eller nästa månad. Detta ställer stora krav på flexibilitet och rörlighet i skolan. Något som kommer få stor betydelse för skolans utveckling de kommande fem till tio åren hur vi lyckas anpassa oss till. Detta måste politiken bidra till att anpassa skolan för.

No votes yet.
Please wait...