Psykisk ohälsa, skola och social media

Under ett antal år har vi sett att den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat och den har ökat relativt snabbt. Vi kan se detta bland annat i att andelen elever som känner sig stressade över skolarbetet ökade från 6 av 10 i Ung Röst 2011 till 9 av 10 elever som känner sig stressade över skolarbetet i Ung röst 2014. Vi kan se det i BRIS undersökningar där stressen nu är den främsta orsaken till att unga kontaktar dem.

Problematiken med stress och ökande psykisk ohälsa är ett resultat av att det inte finns någon helhetsbild kring den enskilde individen. De får en massa influenser från väldigt många olika håll. Skolan är en av dessa. Sociala medier är en annan. Andra vuxna runt omkring är en tredje. Kompisar är en fjärde. Tidningar och tv är en femte. Såhär kan man hålla på och det är svårt att få en överblick över vilka influenser som för tillfället påverkar den enskilde individen. Det är exakt här vi måste bli mycket bättre som vuxna för det finns signaler om detta som inte vi lyckas fånga upp idag.

Det var inte så många år sedan som många elever var ute på Twitter och berättade att de inte mådde bra. Vuxenvärldens reaktion var inte speciellt omfattande direkt. Snarare var det till och med vissa som försökte få det till att man borde göra mer av det som gör barn och unga stressade och pressade, något som jag bland annat var ute och bemötte vid den här tidpunkten på Twitter. Vad barn och unga försökte förmedla där var tydliga signaler om just att det saknas ett helhetsperspektiv och vuxna som inte lyssnar i den omfattning som man borde göra. För det här är det återkommande temat: Vuxna som inte lyssnar tillräckligt och som inte ger någon reflektion tillbaka oavsett om detta tas upp i skolan eller på sociala medier.

Skolan kan inte bära hela ansvaret för det här. Men det föreligger ett stort ansvar på skolan när eleverna tillbringar så mycket tid där. Vem är till exempel huvudansvarig för den enskilde elevens arbetsbelastning i skolan som helhet? Det svar jag brukar få när jag ställt den här frågan på sociala medier är att alla har ansvaret. Men då blir det lätt så att ingen har ansvaret. Jag är väldigt oroad över att vi har elever som faller igenom på grund av det här och som sitter med en alltför hög arbetsbelastning.

Stress, hög arbetsbelastning och oro kommer leda till att man får problem med ordningen i skolan. Det kommer man inte komma åt med disciplinära åtgärder som riskerar leda till än mer oro som i sin tur kan generera ökad stress. Det måste man komma åt med förebyggande arbete på vetenskaplig grund och framförallt: Ett lyssnade förhållningssätt.

No votes yet.
Please wait...