Omvärldstrycket på samhället

2När vi arbetar med omvärldsbevakning brukar vi tala om omvärldstryck eller annorlunda uttryckt det tryck som omvärlden sätter på ett samhälle. I Sverige har vi i många år levt under ett högt omvärldstryck och i den verkligheten har vi på vägen upp till platån i figur A i bilden ovan byggt upp miljonprogrammen och fått organisationer som såg ut som barnomsorgen. Problemet nu är att vi har levt i en värld där förändringshastigheten varit ganska låg under en längre period uppe på platån i figur A och behöver nu ställa om till en värld som befinner sig under extremt omvärldstryck där förändringshastigheten ökar väldigt snabbt (figur B). I en verklighet med extremt omvärldstryck får vi en bild av samhället som kan illustreras av vad som hände 2015 när vi hade vandrande flyktingströmmar på motorvägarna i Skandinavien och vi får organisationer som liknar Haitis räddningsarbetare.

Det är det vi borde göra nu. En värld som förändras allt snabbare och som lever under extremt omvärldstryck har stora möjligheter till utveckling som snabbt kan förändra människors levnadsvillkor till det bättre, men det innebär också risker. En sådan risk kan vi se i att alltför många har lämnats därhän och därmed hamnat på efterkälken. Det här leder till utanförskap och i slutändan att man kan fångas upp av extrema rörelser eller partier som fiskar röster i missnöje.

Flyktingkrisen 2015 är ett uttryck för hur fort omvärlden kan förändras inom ett område, i det här fallet migration. Denna händelse är ett uttryck för att förändringshastigheten har ökat och ökar snabbt. Varken Sverige eller EU klarade av att hantera en så snabb utveckling som vi hade 2015. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg här då att det inte innebär att vi inte kan klara en flyktingvåg som den 2015 och samtidigt klara en stark välfärd.

Det handlar endast om huruvida man är villig att driva innovation och förändringsarbete att klara både en stor invandring och en stark välfärd. För att ta ett konkret exempel. Det talas om bostadsbrist i Sverige, något som ökat i takt med att vi blivit fler i Sverige. Men hur många 3D-skrivare för att bygga hus står det därute i landet och faktiskt bygger de där husen som vi behöver mer än någonsin nu? Bland annat har ett ukrainskt företag lanserat att de kan skriva ut ett hus på ca 400 kvadratmeter på 8 timmar.

I Kina har vi 3D-skrivare som kan skriva ut 10 hus på 24 h. Ett annat stort problem som det har pekats på när det kommer till integrationen är språket. Även här kan man titta på hur teknologin utvecklas där Google har kommit med en öronsnäcka som kan översätta muntligt språk i realtid.

Detta är något som enligt min bedömning kommer få stora effekter inte bara på integrationen utan på samhället. Människor kan nu förstå varandra utan att kunna den andre partens språk. Detta är potentiellt revolutionerande för vad vi kan åstadkomma framåt här. Återstår att se exakt vilka konsekvenserna av detta blir.

Slutsatsen av detta är att förändringshastigheten i omvärlden har ökat dramatiskt, vilket vi kunde se under flyktingkrisen 2015. Men möjligheterna att hantera snabba förändringar genom teknologisk utveckling har ökat lika snabbt. Samtidigt som förändringshastigheten har ökat exponentiellt så har också osäkerheten och oförutsägbarheten ökat exponentiellt. Donald Trump som är president i USA när detta skrivs är ett typexempel på detta.

Min bedömning är att vi kommer få se fler ledare som agerar på ett sätt som kommer öka graden av osäkerhet och oförutsägbarhet. Det är av den anledningen mycket viktigt att föra en diskussion kring hur vi kan utveckla oss själva för att kunna möta upp en snabbt ökande grad av osäkerhet och oförutsägbarhet. Att bygga nätverk som samlar och sorterar information kring vad som händer i omvärlden och tipsar varandra är en nyckel här tror jag. Att ha en god bevakning och analys av omvärlden är också en helt central faktor tror jag.

No votes yet.
Please wait...