Lärande organisation i Moodle

Personligt mästerskap handlar om att individen måste växa och lära. Det är individen som skapar en vision som tar sikte på resultatet. Utifrån de nationella styrdokument som skolan har som bas för sin verksamhet bör eleven tillsammans med läraren formulera personliga mål för studierna. För att eleven ska kunna sätta personliga mål som läraren tillsammans med eleven sedan kan följa upp kommer modulen Checklist i Moodle att användas. I Checklist kan eleverna sätta upp personliga mål som läraren sedan kan ticka av efterhand som de blir klara. Läraren kan också ge eleven feedback för var och ett av de olika målen.

Genom att använda det flippade klassrummet kan tid frigöras för att handleda den enskilde eleven på individnivå och för att arbeta med att tillämpa det innehåll som eleven tagit del av innan denne kom till skolan. Tillämpningen av innehållet kommer att ske i projektform med handledning och stöd från lärare. Formen för arbetet med projekt kommer att bestå av fyra olika steg:

  1. Gruppindelning och ämnesval
  2. Research
  3. Produktion med dagbok
  4. Reflektion över lärande

Eleverna kommer under den första fasen att dela in sig i grupper. Dessa grupper kommer sedan att vara de grupper de arbetar i under arbetet med projektet. För att göra gruppindelningen kommer vi att använda en modul i Moodle som heter Group choice. I denna modul kan man som lärare sätta upp tomma grupper där eleverna sedan kan välja vilken grupp de ska vara i. Läraren kan definiera hur vardera grupp ska vara i inställningarna för modulen. Därefter ska eleverna i sina respektive grupper diskutera sig fram till vilket ämne de vill skriva om inom ramen för det arbetsområde vi arbetar med. Genom tid på lektion för dessa diskussioner och genom ett forum i Moodle som är inställt så att endast läraren och den enskilda gruppen ser vad som skrivs där får eleverna en stor möjlighet att föra dessa för den vidare processen viktiga diskussion. Den andra fasen är research. Eleverna kommer nu in i en fas där de ska söka information och kunskap om det område de har valt att arbeta med. Genom en wiki i Moodle som är inställd så att varje grupp har varsin wiki som bara den enskilde gruppen och läraren kan se kommer eleverna att få dokumentera det de kommer fram till genom sin research. Vidare kommer eleverna via ett block i Moodle som heter “Social bookmark” att kunna dela med sig av intressanta länkar inom det arbetsområde vi arbetar med till varandra.

Eleverna kommer efter fasen med research att komma in i den tredje fasen. En fas om handlar om att dokumentera sitt arbete och producera ett resultat. Dokumentationen av arbetet kommer ske fortlöpande under tiden som eleverna arbetar med denna fas. Vi kommer att använda bloggar i Moodle som är inställda så att endast den enskilda gruppen och läraren kan se vad respektive grupp skriver i sina respektive bloggar. Genom en wiki av samma karaktär som den som eleverna använde för att dokumentera research arbetet kommer eleverna att få arbeta med produktionen av resultatet. Resultatet kommer att vara den wiki eleverna arbetar fram under den tredje fasen i arbetet med projektet. I den sista fasen kommer eleverna enskilt att få reflektera över sitt egna lärande utifrån de personliga mål som eleverna har satt upp för arbetsområdet. Denna reflektion kommer eleverna att skriva på en wiki i Moodle som är uppsatt så att det endast är den enskilde eleven och läraren som ser vad som skrivs där. Reflektionen ska omfatta nedanstående frågor:

  1. Hur har du utvecklats under arbetet med projektet i relation till de mål du satte upp?
  2. Vad har fungerat bra under projektet och vad har fungerat mindre bra under projektet för dig som individ?
  3. Vad kan du göra för att det som funkade mindre bra under detta projekt ska fungera bra i nästa projekt?

Vidare kan den enskilde elevens utveckling uppmärksammas genom lärande reflektionssamtal mellan elev och lärare. Att dessa samtal har en strukturerad dagordning där punkterna på denna dels avhandlas och dels dokumenteras är viktigt. Dagordningen för dessa samtal är:

  1. Vad har varit bra under veckan och vad kan bli bättre till nästa vecka?
  2. Hur vill du att vi att vi arbetar för att förbättra det som inte funkat under veckan?
  3. Feedback från läraren
  4. Övriga frågor

Tankemodeller är den andra disciplinen som Peter Senge talar om för att skapa en lärande organisation. Peter Senge menar att vi alla har föreställningar om hur världen ser ut och om hur den fungerar. Dessa tankemodeller kommer att bestämma hur vi handlar i olika situationer då de bestämmer vad vi ser. Detta berör även situationer där lärande sker. Hur vi ser på lärande får konsekvenser för hur vi handlar i lärandesituationer. Genom att våga utmana våra egna tankemodeller kan vi inte bara se vårt egna handlande utan också se hur vi kan förändra vårt sätt att tänka och handla. Om vi ska översätta detta till lärandesituationer så kan man säga att genom att våga utmana vårt egna sätt att se på lärande så kan vi få syn på vårt egna sätt att tänka kring lärande och vi kan få syn på vad vi kan förändra i lärandesynen för att handlandet i situationer där lärande sker ska bli bättre.

Genom att ta de sista fem till tio minuterna av lektionen till att reflektera över vad som funkat och vad som inte funkat i relation till det egna lärandet kan eleverna bli medvetna om sitt sätt att tänka kring lärande och vad som är bra och vad som kan bli bättre i situationer där lärande sker. Ett sätt att genomföra detta kan vara genom att eleverna får skriva i ett häfte där de samlar sina reflektioner över det egna lärandet. Ett annat sätt kan vara via Socrative:s funktion “Exit tickets”.

Peter Senge talar om vikten av att ha en gemensam vision som alla arbetar mot för att uppnå en lärande organisation. En sådan vision ger ett mål för den utveckling som sker inom den lärande organisationen. För att en gemensam vision ska fungera väl måste den enligt Senge vara väl förankrad hos de som ska arbeta för att nå visionen. Var och en måste få känna att de är en del av att nå målet, men samtidigt vara väl förtrogen med att man måste arbeta tillsammans för att nå målet. I skolans fall kan den gemensamma visionen eller basen om man så vill som Senge talar om vara den demokratiska värdegrunden såsom den beskrivs läroplanen för grundskolan (2011).

Den demokratiska värdegrunden kommer att förankras genom att eleverna i mindre grupper en gång i veckan får tillfälle att diskutera en av läraren formulerad fråga som berör den demokratiska värdegrunden och de mänskliga rättigheterna. Diskussionen ska pågå i minst 15-20 minuter. Detta samtal kan motiveras utifrån skolans styrdokument där man under kapitel 2.1 Normer och värden kan läsa: “Läraren ska klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet.”.

Att arbeta i team är den fjärde disciplin som Senge menar är viktig för att kunna nå en lärande organisation. Lärandet inom teamet menar Senge är en process som utvecklar förmågan inom gruppen att få fram det resultat som gruppen vill ha. Att ha en diskussion inom gruppen är viktigt, men det är ännu viktigare menar Senge att ha en dialog. Det är genom dialogen som alla kan nå längre än vad de kan individuellt. Inom gruppen måste det få finnas olika tankar och idéer om hur man når målet eller målen.

Att arbeta med andra kräver mycket övning och man måste lära sig att lära både av och med varandra. Att ta in stödfunktioner som bloggar, wiki och sociala bokmärken är ett försök att bidra till att underlätta dels den övning som Senge talar om och dels att kunna lära av och med varandra. Genom de projektarbeten som finns beskrivna under rubriken “Personligt mästerskap” i detta dokument kommer eleverna att kunna träna på att arbeta tillsammans med andra i team. Att eleverna ska utveckla sin förmåga att arbeta tillsammans med andra framkommer också av LGR 11 under det första kapitlet i avsnittet Skolans uppdrag där man kan läsa: “Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt och tillsammans med andra.”.

Den femte disciplinen som Senge talar om är systemtänkande. Att se helheten och hitta olika lösningar som är hållbara på längre sikt är här viktigt. Att hitta en balans i den feedback som ges är enligt Senge viktigt för att man ska kunna nå de mål man satt upp. Denna balans är inte lätt att hitta och det är viktigt att vara medveten som lärare om komplexiteten i att ge och ta feedback.

No votes yet.
Please wait...