Exponentiell kunskapsutveckling och ett digitalt klassamhälle

Den teknologiska utvecklingen särskilt inom det man kallar för Internet of things kommer att ha stora implikationer på vår kunskapssyn och kunskapsutveckling. Med det sagt kommer den också få stora implikationer på våra sätt att lära oss och ta del av kunskap. Enligt IBM beräknar man nu att Internet of things kommer leda till att mänsklig kunskap fördubblas var 12:e timme. Vi går från en linjär kunskapsutveckling till en exponentiell kunskapsutveckling.

För skolan kommer detta få implikationer som både är svåra att förstå omfattningen av och som kommer ställa oss inför utmaningar som få andra generationer före oss har haft att hantera. För att ta ett konkret exempel: Hur ska vi förhålla oss till lärarbristen i förhållande till att mänsklig kunskap kommer fördubblas var 12:e timme som en följd av Internet of things? Vi talar idag om en lärarbrist inom skolan som ett stort problem. Men den verkliga lärarbristen blir synlig först när vi tittar på hur en såhär snabb exponentiell kunskapsutveckling påverkar vårat behov av fortbildning.

I takt med att kunskapsutvecklingen kommer att gå allt snabbare kommer vi att få en uppdelning i samhället mellan de som orkar med ett allt högre tempo och de som inte orkar med ett allt högre tempo. Det är som ett maratonlopp där fältet i takt med att hastigheten ökar splittras alltmer. Detta kommer leda till ökade klyftor i samhället på lokal, regional, nationell och global nivå. Ökade klyftor kommer från de som lyckas hålla tempot att bemötas med lagom sövande underhållning för att de stora massorna som lämnats kvar på stationen när tåget gått inte ska starta uppror av olika former. Reaktionerna på detta kommer variera. Men social oro kan inte uteslutas som en följd av ökade klyftor.

Samtidigt innebär inte detta att den nya digitala underklassen inte kommer ha mer kunskap än idag. De kommer ha mer kunskap än någonsin tidigare, men de kommer inte åt de unika data som finns i de så kallade Super Clouds som jag talade om tidigare i detta paper. Problemet är också att värdet på den kunskap som den nya digitala underklassen kommer sitta på har ett alltför lågt värde i förhållande till den data som de som sitter på makten har tillgång till i dess Super Clouds. Man kommer av det skälet och av skälet att man kommer gå in i en period där man ska konkurrera om de allt färre jobb som finns kvar inte bara med andra som har tvingats sänka sina löner utan också med robotar och artificiell intelligens som kommer kosta mindre, kunna mer än människor och som kan göra jobb dygnet runt året runt. Det här är en negativ spiral för de människor som nu kommer att hamna efter i allt större utsträckning i en digital värld som förändras allt snabbare. Det finns inget enkelt sätt att ta sig ur denna negativa spiral såsom utvecklingen ser ut idag. För vad händer när utbudet av kunskap går mot oändligheten och vi får en kraftig positiv utbudschock? Jo om utbudet går mot oändligheten går också värdet mot noll i enlighet med utbuds- och efterfrågediagrammet. 

Samtidigt som den digitala underklassen kommer få det sämre än den digitala överklassen så kommer vi få se att den digitala underklassen kommer att organisera sig i syfte att försöka trycka på för bättre villkor. Vi kommer få en ny digital rörelse i klass med när fackförbunden organiserade sig som ett sätt att kunna förbättra sina villkor i relation till industrin eller våra fabriker om man så vill i samband med den industriella revolutionen. På samma sätt kommer den digitala underklassen att organisera sig för att kunna driva på för förbättrade villkor. En organisering som kommer vara online. Det finns en myt om att Internet har skapat en jämlik situation utan klasser i samhället. Vi har snarare skapat ett nytt klassamhälle som ersätter det gamla fast nu digitalt online.

No votes yet.
Please wait...