Fredrik

Nej, ilskan beror inte på algoritmer på stora plattformar

Decrease Font Size Increase Font Size Text Size Print This Page

Det har kommit en bok. En bok som driver tesen att Internet skulle vara trasigt. Men det är inte Internet som är trasigt. Det är inte sociala medier som är dysfunktionella. Det är inte algoritmer som ligger bakom den ilska som nu väller fram på sociala medier. Det är människor som sitter bakom tangentborden. Det är människor som inte mår bra. Det är människor som känner en stor maktlöshet. Det är människor som är frustrerade och som känner oro. Det är människor som tappat sin framtidstro. Det är människor som tappat hoppet. Det är människor som känner ilska över ett samhälle med djupa problem som inte har tagits på tillräckligt stort allvar. Det är människor därute som har fått en klapp på axeln av makthavare när de försökt föra fram sina åsikter och som idag upplever sin röst tystad. 

Det är människor därute som inte fått göra sin röst hörd i de massmedier som ofta betonar hur viktiga de är för demokratin. Det här handlar om mänskliga livsöden. Det handlar om medier och politiker som inte förstår, som inte har kontakt längre med vanligt folk och de problem och bekymmer som de upplever i sin vardag. Det är djupt problematiskt när människors befogade ilska och frustration nu blir reducerade till en fråga om huruvida plattformarnas algoritmer är rimliga eller inte. Det är inte algoritmer som ger uttryck för den ilska och den frustration som idag bubblar ut på sociala medier. Att detta innehåll är engagerande för många har ingenting med algoritmer att göra. Det har att göra med att många människor känner såhär i våra samhällen idag av olika anledningar. 

Vi vet vad som händer när hopplösheten kommer. Vi vet vad som händer när människor tappar hoppet om framtiden i ett land, på en kontinent. För det är inte bara Sverige. Det här är ett europeiskt problem. Det är ett amerikanskt problem. Bomberna runt om i USA mot kända makthavare är bara ännu ett i raden av exempel på samma sak. I takt med att hopplöshet och bristande framtidstro slår rot i samhället så är steget till hot, hat och våld inte långt borta. Det är en farlig tid vi befinner oss i just nu. Samtidigt som hopplösheten och bristande framtidstro slår sina klor i våra samhällen går nationalistiska rörelser fram i land efter land. Så även i Sverige. Situationen nu måste hanteras. Vi har sett vad som hänt tidigare i historien. Våra samhällen visar alla tecken på att stå i en period som kommer avslutas med något stort. Något riktigt stort. En förändring som kommer vara genomgripande, men smärtsam. Vårt samhälle kommer inte vara likt efter detta. Om den kommer nu eller inom de kommande 10-15 åren är svårt att sia om. Men att vi är i en period av stor oro och stor osäkerhet inför vad som komma skall, ja det råder det inga tvivel om längre. 

Det finns inte längre någon möjlighet för politiken och journalistiken att kunna återställa det förtroende man har haft. Respekten för dessa massmedier och för politiker är borta. Trots detta är det bara nationalstaten vi har som kan lösa de konflikter och den polarisering som finns i våra samhällen. Det är när så tunga aktörer börjar skaka i grunden som polariseringen kommer. Vi kan inte lösa det här med mer politiska gräl där politiker från alla läger grälar om vems fel det är, ställer ultimatum i hätsk valretorik och sedan ska förhandla i ett läge där man precis målat ut varandra som ärkefiender. Det är inte såhär man bygger förtroende. Det är såhär man river sönder ett förtroende. Ett extraval är sannolikt den enda möjliga utvägen snart. Men det kommer inte lösa den här situationen. Det kommer inte bli ett val som handlar om politiskt samförstånd kring en vision för landet utan snarare om mer polarisering. Ändå är det sannolikt den enda demokratiska vägen ut ur den situation vi är i nu.

Rösträtten är kronjuvelen i en demokrati. Men den kronjuvelen håller sakta men säkert på att förvandlas till ett vapen eller ett minfält. Då är det väldigt, väldigt allvarligt. Det som är kronjuvelen i en demokrati, rösträtten, håller på att bli ett minfält av hätsk retorik, hätska politiska strider, politiska ultimatum som omöjliggör alla former av demokratiska samtal på en anständig nivå. Vi befinner oss i en kris. Detta är inte en kris för politiken som bransch. Det är en kris för staten och för demokratin i sig själv. Det är en kris för människor som idag drabbas hårt av den allvarliga kris som nu utspelar sig inför öppen ridå i vår statsmakt och i vår demokrati. Låt oss inte när det politiska spelet nu spelas upp inför öppen ridå glömma bort alla de individer därute som drabbas. Som känner sig svikna av ett samhälle vars kontroll över sig själv nu håller på att bli destruktiv. Låt oss öppna båda ögonen nu. Vårt samhälle behöver vakna. Det kommer en dag imorgon också. Låt oss nu skapa ett samhälle med sikte på att vara en del i en hållbar utveckling istället för att förstöra det samhälle vi har genom destruktion i form av att vända vår energi inåt i ett informationsmässigt och överideologiserat informationsinbördeskrig. För det leder rakt ner i mörkrets avgrund. Om detta må vi berätta och upplysa om och om igen. 

No votes yet.
Please wait...

Information om innehållet

Texterna här är inte nyheter. Texterna här är artiklar som har skrivits angående omvärldsbevakning och omvärldsanalys. I sådana texter är åsikter, egna tankar och liknande ställningstaganden en del av innehållet. Omvärldsbevakaren skall icke ses som en förmedlare av nyheter utan av texter som berör omvärldsbevakning och omvärldsanalys.

Publicistiskt regelverk

Observera att du är skyldig att läsa och följa det publicistiska regelverk som har antagits av administratören för denna sida och som du finner via länken: http://fredrikk.net/publicistisk-etik/. OBS: Du måste manuellt kopiera länken till din webbläsares adressfält.