Fredrik Karlsson

Religionskunskap åk 7-9: Text om judendom med instuderingsfrågor

Decrease Font Size Increase Font Size Text Size Print This Page

Titel
Text om judendom med instuderingsfrågor

Ämne/kurs
Religionskunskap

Årskurs
Åk 7-9

Moment
De abrahamitiska religionerna

Centralt innehåll
Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.

Material
Inom judendomen är Tanach den heliga skriften. Tanach består av det gamla testamentet som i sin tur består av tre delar. Dessa tre delar är Tora, Ketuvim och Nebiim. Tora är de fem Moseböckerna, Ketuvim är skrifterna och Nebiim är profeterna. Till det gamla testamentet finns också tillägg. Dessa kallas för Septuaginta. Vi ska nu komma in på de olika riktningarna inom judendomen och vad de står för.

Inom reformjudendomen följer man inte de judiska reglerna lika hårt som man gör inom de andra riktningarna inom judendomen. Man accepterar att judendomen anpassas till den tid den verkar inom och man anser att det räcker med en judisk far för att vara jude. Inom den konservativa judendomen tillämpar man de judiska reglerna hårdare än inom reformjudendomen. Här accepterar man inte att det räcker med en judisk far för att vara jude, något som skiljer den konservativa judendomen från reformjudendomen.

Inom den ortodoxa judendomen tillämpar man de judiska reglerna väldigt hårt. Det krävs här att man konverterar till judendomen via en judisk ortodox domstol. Den ultraortodoxa judendomen vill bevara värderingar och traditioner från medeltiden och man accepterar inga ändringar av de judiska reglerna.

Den judiska skapelseberättelsen inleder det gamla testamentet. Enligt denna så skapade gud världen på sex dagar och vilade den sjunde dagen. Allt det som Gud skapade var från början gott enligt den judiska skapelseberättelsen. Abraham kom från staden Ur i dåvarande Mesopotamien och han avvisade tron på att det finns många gudar. Här skiljer man inom religionen mellan monoteism som är tron på en gud och polyteism som är tron på många gudar. Judendomen är en monoteistisk religion, vilket alltså innebär tron på en gud.

Abraham är stamfader till de tre världsreligionerna judendom, islam och kristendom. Av den anledningen talar man ofta om judendomen, kristendomen och islam som de tre abrahamitiska religionerna. Genom Moses fördes Israels folk ut från Egypten och det var genom Moses som judarna fick ta emot guds tio budord. Vi ska komma in lite på judendomens historiska utveckling nu.

När det nybabyloniska riket tar över det sydliga riket som på den tiden hette Juda år 587 f.Kr inleds den period i judendomens historia som kallas för exilen i Babylon. Detta var en tuff tid för judarna då det ledande skiktet fördes bort och man rev det judiska templet i Jerusalem. Men trots att detta var en tuff tid för judarna så var det också under denna period som de flesta av gamla testamentets texter skrevs och tiden i exil var viktig för judarna för att bygga en judisk identitet. År 70 e.Kr förstördes Jerusalem och dess tempel av romarna och en period som kallas för diasporan i judisk historia inleds. Detta skulle komma att bli en lång exil för judarna som inte längre kunde bo kvar och man fick svåra förföljelser av judarna.

Instuderingsfrågor

1. Vad heter judarnas heliga skrift?

2. Vilka tre delar består gamla testamentet av?

3. Beskriv kortfattat skapelseberättelsen inom judendomen med dina egna ord.

4. Ge två exempel på fakta som du känner till om exilen i Babylon.

5. Förklara skillnaden mellan monoteism och polyteism.

6. Är judendomen en monoteistisk eller polyteistisk religion?

7. Varför brukar man tala om judendomen, kristendomen och islam som de abrahamitiska religionerna?

8. Vem var Moses och Abraham? Berätta kort om dem.

9. Beskriv reformjudendomen, den konservativa judendomen, den ortodoxa judendomen och den ultraortodoxa judendomen så att skillnaderna mellan dem tydligt framkommer.

No votes yet.
Please wait...

Information om innehållet

Texterna här är inte nyheter. Texterna här är artiklar som har skrivits angående omvärldsbevakning och omvärldsanalys. I sådana texter är åsikter, egna tankar och liknande ställningstaganden en del av innehållet. Omvärldsbevakaren skall icke ses som en förmedlare av nyheter utan av texter som berör omvärldsbevakning och omvärldsanalys.

Publicistiskt regelverk

Observera att du är skyldig att läsa och följa det publicistiska regelverk som har antagits av administratören för denna sida och som du finner via länken: http://fredrikk.net/publicistisk-etik/. OBS: Du måste manuellt kopiera länken till din webbläsares adressfält.