Fredrik

Reflektion: Det handlar inte om piratkopiering utan om ett kompetensskifte

Decrease Font Size Increase Font Size Text Size Print This Page

Piratkopiering kan utgöra ett problem. Det står helt klart. Men här finns också ett problem med att påstå att det är piratkopiering som enskilt bidragit till kultursektorns problem till exempel. För detta handlar inte i grund och botten om piratkopiering utan om att synen på vad kompetens innebär har förändrats.

När Ericsson släppte AXC-växeln så sade världen oh och skickade pengar till oss. Detta var en kompetent produkt då det som tidigare gjordes manuellt nu kunde göras i stort sätt automatiskt av Ericsson. När Sony Ericsson släppte sin sista Xperia som var den bästa de någonsin gjort så sade världen sådana har vi också gjort.

SAAB Automobiles problem var aldrig att den nya SAAB 9-5 var sämre än en tidigare bilmodell. Men den var inte längre bättre än sin omvärld och sålde därmed inte i tillräcklig omfattning. Filmindustrin tror att de sitter på ett informationsöverläge. De tror att de har filmen Avatar. Vi andra har inte filmen Avatar och därmed kan de skicka ut den till kunderna som säger oh och skickar pengar till filmindustrin. Att dem egentligen befinner sig i ett informationsunderläge här då den filmen finns i fler kopior utanför det här företaget än i det vill dem inte höra talas om.

Om detta fenomen heter Kia i bilbranschen, om detta heter Kazaa eller Napster i musik- och filmindustrin, om det heter Wikileaks i diplomatin eller Ryanair i flygbolagen ja det är inte jätteintressant för mig som analytiker av omvärlden att veta, men det finns en trend här: Om vi är en bransch som bygger på att vi har information som dem där ute inte har då har vi problem för vi är på väg in i en värld nu där de utanför vår verksamhet alltid kommer veta mer än vad vi vet inne i verksamheten.

Detta innebär en omvändning i verksamheten och det här borde även svenska myndigheter ta och börja lyssna på för dem sitter nämligen i exakt samma situation att folk därute vet mer än vad man vet inne på själva myndigheten. Det kallas för det flippade klassrummet i pedagogiken. Det kallas för bring your own device om man är IT-chef. Det kallas för User end driven innovation om man är tillverkare av skrivare.

Nu ska vi kort tala bildindustrin som nu klagar på att bildbyråerna inte överlever och skriker på hårdare upphovsrättslagar med det lilla problemet då att upphovsrätten överhuvudtaget inte har med problemet att göra för den här branschen. Jag kollade några bildbyråer däribland TT bildbyrå som är en av de riktigt stora bildbyråerna i landet. Man har 45 miljoner bilder i sitt arkiv enligt sin hemsida. Bara Instagram får upp 58 miljoner bilder om dagen. Instagram får alltså upp 13 miljoner fler bilder varje dag än vad TT bildbyrå har uppe totalt i hela sitt bildarkiv. Är det konstigt att bildbyråerna inte längre är konkurrenskraftiga och på vilket sätt skulle de bli mer konkurrenskraftiga mot aktörer som Instagram genom mer upphovsrätt? Det är svårt att förstå att kultursektorn har fått stå så länge oemotsagda i de här frågorna. Det är nog tid att också vi som kan och förstår Internet får ett ord med i laget här och försöka förklara vad det är som händer just nu.

No votes yet.
Please wait...

Information om innehållet

Texterna här är inte nyheter. Texterna här är artiklar som har skrivits angående omvärldsbevakning och omvärldsanalys. I sådana texter är åsikter, egna tankar och liknande ställningstaganden en del av innehållet. Omvärldsbevakaren skall icke ses som en förmedlare av nyheter utan av texter som berör omvärldsbevakning och omvärldsanalys.

Publicistiskt regelverk

Observera att du är skyldig att läsa och följa det publicistiska regelverk som har antagits av administratören för denna sida och som du finner via länken: http://fredrikk.net/publicistisk-etik/. OBS: Du måste manuellt kopiera länken till din webbläsares adressfält.