Replik till Isak Skogstad i Expressen

Replik till Isak Skogstad i Expressen

Under gårdagen publicerade Expressen en debattartikel som Isak Skogstad (LR Studs tidigare ordförande) skrivit. Den handlar om lärarrollen. Här kommer min replik till denna artikel. Isak Skogstad inleder med att ta upp debatten om skolans digitalisering som vi hade tidigare här i somras där både Joakim Jardenberg och Isak Skogstad var inblandade. Mycket av diskussionen fördes på både Facebook och Twitter. Ni kan säkert hitta den där. Jag delar inte uppfattningen som Joakim Jardenberg fört fram om att man måste veta vem Youtube-stjärnan Therese Lindgren är eller hur man sänder live på Facebook för att arbeta i skolan. Det är dock rimligt att ställa krav på att man har tillräcklig digital kompetens för att man ska klara av att arbeta utifrån styrdokumenten. I Läroplanen för grundskolan står det: “Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt.”. Och vidare i läroplanen står det: “Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande”. Lägg märke till att läroplanen är under revidering och att den kommer få andra skrivningar som stärker fokus på den digitala kompetensen som träder ikraft här nästa år. Men det får vi återkomma till vid ett senare tillfälle.

Vidare skriver Isak Skogstad att lärarrollen har kommit att “degraderas från en kunskapsförmedlande auktoritet till en universitetsutbildad lekledare”. Skolans uppdrag idag handlar inte om att bara förmedla kunskap. Ett exempel på detta finns till och med uttryckligen utskrivet i läroplanen: “Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet.”. Det är intressant att Isak Skogstad talar om att lärarrollen blivit vad han kallar för “universitetsutbildad lekledare”. Leken råkar vara en central del av lärande och inhämtande av kunskap vilket även läroplanen pekar ut: “Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper.”. Isak har, om jag tolkar artikeln rätt, rätt i att frågan om relationen mellan elever och skolan, mellan elever och lärare och mellan hem och samhälle å ena sidan och skolan å andra sidan måste lyftas. Detta är en fråga som handlar om maktförhållanden i en ny tid. Den frågan är mycket mer komplex idag än vad den var om vi går tillbaka 10-15 år bara i tiden.

Låt mig ta ett exempel från den skottska skolan. Martha Payne var då en 9-årig tjej som startade en blogg kallad Never Seconds. På Never Seconds recenserade hon sina skolluncher och hon tog bilder på sin egen skollunch under skoldagen. En dag blev hon uppkallad till rektor som förklarade att hon inte fick ta bilder på sin skollunch och publicera dem på sin blogg. En blogg som vid det tillfället hade tusentals läsare och som även drevs för att samla ihop en mindre summa pengar till välgörenhet. Hon skrev om att hon inte kunde fortsätta med sin blogg på grund av skolans beslut. Mindre än 24 timmar senare hade skolan backat. Tusentals strömmade in på bloggen för att protestera mot skolans beslut från hela världen och över 3 000 kommentarer blev lämnade på artikeln vars innehåll var mycket kritiskt mot skolans agerande. Till slut hade hon uppåt 200 000 pund insamlade till välgörenhet. När en 9-åring kan driva en blogg som når tiotusentals läsare och inte bara når tiotusentals läsare runt om i världen utan också via en artikel kan få dem att en koordinera protester mot en institution av skolans kaliber via sociala medier så har relationen mellan institutioner och individer förändrats, i det här fallet mellan en elev och en skola. Maktförhållandet mellan en individ och en institution ser annorlunda ut än vad som varit fallet innan Internet kom in i bilden. Låt mig ta ett annat exempel. Också från utbildningssystemet. Här i USA och närmare bestämt Kalifornien. I Kalifornien skulle man för några år sedan ta en ny lag som var ett riktigt slag i ansiktet på den afroamerikanska befolkningen. På lördagen hölls det en mindre demonstration mot lagen. 48 h senare på måndagen gick 50 000 afroamerikanska studenter ut från sina skolor och blockerade trafiken till City Hall där lagen skulle antas. En demonstration som skolorna inte kunde se komma då studenterna hade organiserat protesten via bara SMS och MySpace.

HSBC fallet är ett annat bra exempel. Banken HSBC erbjöd studenter “Penalty free checking”, alltså att de inte skulle behöva betala extraavgift om de övertraserade sina konton. Under sommaren ändrade HSBC sin policy och studenterna skulle då bli skyldiga en relativt betydande summa om de övertrasserade sina konton. I detta fallet visste HSBC att de hade två stora övertag. Det ena var ett informationsövertag. Det är svårt att få reda på hur man byter bank. Det andra är vad vi kan kalla för ett koordinationsövertag, de kunde agera koordinerat till skillnad från studenterna som var utspridda. Vad HSBC inte hade räknat med var Facebook. Någon satte upp en Facebook sida. Tusentals av studenterna som hade gått över till HSBC gick in och deltog på Facebook sidan för att protestera mot HSBC. Där försvann koordinationsövertaget för banken. Studenterna kunde nu agera i grupp tillsammans koordinerat via Facebook. Någon postade detaljerad information på sidan om hur man gick över till andra banker. Där försvann informationsövertaget. Studenterna kom efter en tid fram till att vi är så koordinerade nu att vi kan gå ner och hålla en demonstration utanför HSBC:s huvudkontor i London i samband med att skolan började igen. Innan den hölls backade banken. Banken backade inte för att studenterna var arga utanför att studenterna var arga och koordinerade.

Skolan behöver snabbt få på plats folk som kan kommunicera med allmänheten och med hemmen och framförallt också fånga upp det som skrivs om skolan i sociala medier och andra liknande forum och förmedla den feedbacken tillbaka till rätt personer inom organisationen. Detta måste man få pengar till att genomföra av statsmakten som i det här fallet inte tar ansvar för den ohållbara situation skolan är i där kommunikationsbehoven ökar exponentiellt men där skolan inte får support för detta. Vi har under många år felaktigt antagit att det är att söka information som är det kritiska i digitaliseringen och därmed det vi borde lära ut. Men utifrån ovanstående exempel vill jag påstå att det inte handlar om att söka information. Det handlar om hur media håller på att bli en arena för koordination av människor. Vi kunde se det även i samband med attentatet i Stockholm där folk genom en hashtag på Twitter organiserade och koordinerade insatser för människor som inte kunde ta sig från Stockholm på grund av den situation som uppkom i spåren av attentatet på Drottninggatan.

Avslutningsvis en kommentar som handlar om exemplet med Minecraft. Här tycker jag faktiskt att läraren ifråga som har använt Minecraft för att bygga kyrkan har tydligt stöd för detta i skolans styrdokument i formuleringen “Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande”.

No votes yet.
Please wait...

Comments

comments