Fredrik

Cirkelmodellen i Moodle

Decrease Font Size Increase Font Size Text Size Print This Page

Vad är Cirkelmodellen?

Cirkelmodellen är en modell som tar med eleverna på en resa kan man säga genom fyra olika faser. Den första fasen innebär att man bygger upp kunskap. Det kan till exempel ske genom tankekarta, frågor som eleverna vill ha svar på och genom att ämnesspecifika ord tas upp och definieras. Men behöver inte ske så om jag inte missförstått modellen helt utan det kan lika gärna ske på andra sätt. Den andra fasen innebär att man studerar texter inom en viss genré för att få exempel på hur de är uppbyggda. Den tredje fasen innebär att man lärare och elever tillsammans skriver en gemensam text och den fjärde fasen innebär att eleven skriver sin egna text (kan även om jag inte förstått det hela ske i par).

Fas 1. Bygga upp kunskap

Den första fasen inom Cirkelmodellen handlar som framkom ovan om att bygga upp kunskap inom ett område. Låt oss då titta på hur man kan använda Moodle för att göra detta tillsammans med eleverna (betoning på samarbete viktigt här tycker jag). En del av denna fas handlar definitivt om att bygga upp en medvetenhet hos eleverna om begrepp och termer som förekommer inom det område som man för tillfället arbetar med. Detta kan ske på ett bra sätt med Moodle Glossary. I denna kan både elever och lärare lägga in begrepp med tillhörande definitioner och på så sätt bidra till att begreppslistor kan skapas. Både elever och lärare kan sedan kommentera varandras definitioner. På det sättet kan man få en diskussion kring de definitioner som kommer in av de olika begreppen och den som lagt in definitionen kan på detta sätt dels få feedback från läraren och dels få feedback från andra elever. Att kunna använda tankekartor för att bygga upp kunskap är centralt. Moodle har här en Mindmap modul som man kan använda för detta ändamål. Vidare har Moodle också en funktion som heter Hot Question. Hot Question innebär att eleverna kan lägga in sina frågor där som de vill ha svar på. De elever som så vill kan vara anonyma.

Eleverna kan också där rösta upp de frågor som de anser vara av särskild vikt att få svar på. Man skulle också kunna tänka sig att använda en modul som heter Tracker. Denna är egentligen till för att man ska kunna skapa ”tickets” kring tekniska fel eller andra tekniska frågor, men skúlle likaväl kunna användas med fördel för att eleverna ska kunna hjälpa varandra med andra frågor. När en fråga är löst kan man stänga den och på så sätt kan man enkelt hålla koll på vad som är löst och inte löst. Vidare skulle man också kunna tänka sig att använda Moodle:s video- och bildgallerier för att skapa kunskap. I My Videos som Moodle:s videogalleri modul heter så kan man enkelt bygga ett videogalleri med filmer från Youtube till exempel.

Fas 2. Studera texter inom genrér

Den andra fasen handlar om att läsa texter inom de genrér som man arbetar med. Det kan till exempel handla om faktatexter. Denna fas är något svårare att konkret arbeta med i Moodle. En tanke skulle kunna vara att man använder Moodle Social bookmarking modul för att elever och lärare tillsammans under olika tags bygger upp arkiv med texter inom de olika genrér som finns i ett arbetsområde. Man skulle också kunna tänka sig att använda den Assignment type som heter Reflection för att öva på olika genrér under denna fas. Den modulen funkar såhär:
Läraren sätter upp Reflection och anger hur många elever som ska vara i respektive grupp (grupper i Moodle kan skapas manuellt av läraren eller genom att eleverna får välja vilken grupp de vill vara i).

Eleverna får en text som de ska läsa inom till exempel en genrér som man arbetar med och skriver sedan en reflektion kring texten (till exempel kring språkliga strukturer eller kring innehållet i texten). När alla elever har lämnat in i en grupp skapar Moodle per automatik ett forum som den enskilda gruppen och läraren kan se där Moodle per automatik har gjort om elevernas reflektioner till inlägg i forumet. Eleverna kan nu göra kommentarer på varandras reflektioner i gruppen. Vilket förhoppningsvis leder till diskussion. När en elev har gett minst en kommentar till var och en av de andra eleverna i gruppen så får eleven möjlighet att bekräfta att denne är klar för bedömning och betygssättning.

När eleven bekräftat att denne är klar för bedömning är det bara för läraren att se till att eleven får feedback och eventuellt betyg. För att läraren enkelt ska kunna hålla koll på vilka elever som är klara för bedömning/betygssättning så genererar Moodle en lista till läraren över vilka elever som är klara för bedömning och betygssättning. När elever fått bedömningen så tar Moodle automatiskt bort dessa från listan. Eleven kan se bedömning och betygssättning inne i Reflection modulen och i Moodles betygsbok.

Fas 3 och 4. Gemensam text och individuell text

Att skriva texter tillsammans och enskilt kan man göra på lite olika sätt. Men det enklaste sättet är att använda modulen OU Wiki. OU Wiki har tre olika inställningar som man kan välja mellan i en enkel drop down lista när modulen sätts upp. Det ena läget innebär att man har en gemensam wiki. Det andra läget innebär att man har grupp wikis som endast respektive grupp i Moodle och läraren kan se. Det tredje läget är att eleverna får helt individuella wikis. Om man använder grupp wikis får läraren upp de olika grupperna i en drop-down lista och kan där orientera sig enkelt mellan gruppernas wikis. Om man använder individuella wikis får läraren alla elevernas namn i en drop-down lista och kan där enkelt orientera sig mellan de olika elevernas wiki.

No votes yet.
Please wait...

Information om innehållet

Texterna här är inte nyheter. Texterna här är artiklar som har skrivits angående omvärldsbevakning och omvärldsanalys. I sådana texter är åsikter, egna tankar och liknande ställningstaganden en del av innehållet. Omvärldsbevakaren skall icke ses som en förmedlare av nyheter utan av texter som berör omvärldsbevakning och omvärldsanalys.

Publicistiskt regelverk

Observera att du är skyldig att läsa och följa det publicistiska regelverk som har antagits av administratören för denna sida och som du finner via länken: http://fredrikk.net/publicistisk-etik/. OBS: Du måste manuellt kopiera länken till din webbläsares adressfält.